All right, den här helgen har varit lite välbehövd semester för mig. Efter att vi ÄNTLIGEN avslutade kursen firade vi att vi återtagit våra liv på en resesits. Och vad är en resesits utan resa? Jag sticker med mitt studiecrew till Barcelona på tisdag. Om ni har tips på vad jag kan göra i Barcelona har ni ett dygn på er: GO! Och faila inte som Astrid gjorde förra året (NEVA FORGET).

På studieresans schema finns 3 studiebesök och en dag ska en arkitekturintresserad klasskamrat tvinga upp oss i gryningen för att titta på en halvfärdig katedral.
Det enda jag vet om befolkningen är att det är vanligt med ficktjuvar och att det säljs weed på stranden, av tveksam kvalitet antar jag. Så jag kanske slår ner alla som kommer nära. Bara för säkerhets skull. Går tasers genom tullen? Skämt åsido kommer det säkert att bli awesome. Och det är typ 20-30 grader där.

Jag har för mig att Oraklet också är på väg. Så kalla det en ratata-bloggresa som är så fxcking exklusiv att inga andra är inbjudna.

Jag vet inte mycket om basket, annat än det jag plockar upp i referenser i hiphop-låtar. Men den här killen är officiellt min favoritspelare.

Jag laddade min iPod när jag var hemma senast.




Jag har lyssnat en heeeel del på gammal Outkast. Det är egentligen sjukt hur bra de är/var också före Ms Jackson och Hey Ya. Kanske ett av de mest underskattade och konsistenta "banden" nånsin. Hoppas de nån gång återförenas för en turné. Till Europa.


Cassie - King of Hearts (Richard X Remix)
Guilty pleasure-varning på den här.


TiRon & Ayomari - They Go
Semi-obskyr hiphop är egentligen "Bring The Noise" grej. Men jag tar också min slice of it.


Slaughterhouse feat. Cee-Lo Green - My Life
Ja. Den samplar "Rhythm of the Night".


BJ The Chicago Kid - Hay
Bakom det pinsamma artistnamnet döljer sig en ytterst kompetent sångare. Gillar hur han sjunger och rappar SAMTIDIGT.

Min homie Raz berättade idag hur han en gång öppnat sig för en kompis om hur idiotiskt det är att blogga. Kompisen svarade "de mest patetiska är ändå de som läser dem". Det är sant. Förutom om du läser min blogg. Då har du smak. Bra eller dålig, ingen aning. Men smak.

EDIT: Haha, det enda jag kan komma på som killen i inlägget hatar mer än att kallas "min homie Raz", är att nämnas i bloggsammanhang.

Tydligen så konsulterar mina vänner mig efter att de sett Avengers (jag lovar att det här är näst sista gången den nämns i ett inlägg). Jag kom på att alla filmer som ledde fram till den på nåt sätt representerat olika skeden i mitt liv. Dessutom har "Avengers" gett mig flest google-sökningsträffar nånsin. Därför tänker jag kombinera just det, med en liten resumé av mitt liv.

Iron Man (2009) - hyrd dvd hemma i K-city. Jag tyckte det var fräscht med en uppkäftig arrogant superhjälte. Han var ju coolare än en isbjörns tånaglar. Jag hade just gått ut gymnasiet och världen låg i min hand. Nästan. Mina inträdesförhör var noll och intet värda på grund av tekniska fel, och jag var ursinnig. Som "tur" hade jag ändå ett militärt år framför mig där jag kunde planera min framtid. Tillbaka till ruta ett.

The Incredible Hulk (2009) - hyrd dvd hos min syster i Åbo. Bättre än den förra Hulk-filmen. Mycket mer underhållande, men inte Iron Man-klass. Åbo är en stad jag ännu inte bott i, men min syster och största delen av min gymnasieklass är där. Så jag kommer alltid att ha några tår i den staden.

Iron Man 2 (2010) - den nyöppnade biografen i min hemstad, med mina gymnasiekompisar. Filmen var en röra. Jag hade kommit in till journalistik-utbildningen och mitt liv hade en riktning. Det var kanske den sista sommaren hela mitt gamla gäng var samlat.

Thor / Captain America (2011) - bio i Helsingfors, min studieort. Thor var överraskande bra, mot alla odds. Cap'n America var löjlig, men jag har alltid varit ett fan av Redskull. Jag hade bott ett år i Helsingfors, trivts med mina studier, trivts med mina nya vänner, trivts med att vara inneboende hos min syster.

The Avengers 3D (2012) - bio i Helsingfors, den största sal jag hittills suttit i. Filmen överträffade mina förväntningar och jag "geeked out" vid otaliga tillfällen. Skolan är snart slut, jag har ett spännande jobb för sommaren i Helsingfors vilket tyvärr leder till att jag vistas mindre i min gamla hemstad. Jag är all-in-all nöjd.

De senaste veckorna har varit goda mot mig som nörd. Jag älskade Avengers, det vet nog alla vid det här laget. Mer eller mindre motvilligt. Game of Thrones har levererat. Community hade ett av sina bästa avsnitt nånsin med Law and Order-parodin. När jag trodde att det inte kunde bli bättre, vad hittade man på nätet i förrgår?



Jag gillar domedagsstämningen, och trots att jag redan sett flygplansscenen i trailern ser den desto snyggare ut i bra kvalitet. Och jag vill ha Banes skinnjacka. Jag bryr mig inte om att det snart är sommar.

Tänk vad tiden har gått. Valborg, första maj, försummande av internet till förmån för umgänge med riktiga människor för en gångs skull, ni vet.

Hur som helst, jag var inte redo att krascha in i vardagen såhär snart igen. En skoluppgift tvingade mig och Michaela ("Mickarna" som vi populärt kallas, för jag heter Mikael och hon Michaela, get it? get it?) att filma "ett vaknande Helsingfors". Det ledde till att jag steg upp kl 4 i morse. Jag visste inte om jag skulle försöka sova innan dess eller dra en all-nighter. Beslöt mig för att sova, men plågades av mardrömmar där jag blev försenad och flåddes levande av mina föreläsare. Den här kursen börjar äta mitt psyke. En vecka kvar.

Känslan när en clown välter omkull din matkorg i K-marketen och inte ens ber om ursäkt efteråt.

För några dagar sedan berättade en klasskompis att jag figurerat i en dröm hon hade. Jag hade räddat henne från en haj genom att helt enkelt slå ner den. Sedan visade jag henne ett gigantiskt operationsärr på min högra sida (jag har inget sånt i verkligheten) och bad henne berätta åt alla att det var från hajattacken.

Samma natt drömde jag att jag matade persilja åt en anka.